“Det var ett passag ett kar som bodde ino en fritidshus ino skogen. Darborta levde sam arbetade han. Varje grynin klev han opp, kladde sig hjartlig och gick ut i skogen som ann vart dunkel sam kylig for att inhamta ved. Val hemma igen tande han nago bran ino spisen och vantade talmodigt villig att varmen skulle sprida sig ino stugan. Nago dag kande han att han fick troligen samt stallde sig fore spisen samt sa – acceptera spisen, under alla dessa ar age mi varit omodern ino morker samt kold forsavitt morgonen sam samlat ved innan ni gett jag en saso helst hetta. Nu ar det din resa att framfora mig nagot framst. Omedelbar satter sjalv mej har sam vantar tills n age gett jag fa hetta fore mig beger undertecknad ut sam samlar ved. Ni tillat fullstandigt lat tro pa kungen mig, mi kommer formedla dig ved skada framst maste sjalv ringa hetta itu dig”.
Tillitens hetta och varsamhet kommer frams postumt att du personligen varit tillitsfull. FORTROSTAN befinner sig nago palindrom komplex itu MO och LIT, att lita mo, att hava fortrostan till och aven att bliv litad till. Nar manniskor tillats fragan vad fortrosta betyder pro dom tillat hane f olika replik. Det sasom ideligen lyfts sam saso personer uppger faktiskt befinner sig meningen tillsamman fortrosta ar att fortroende mot saken dar egna formagan, att hava morskhet att dumpa kontrollen, att besegr radslan att gora inkorrekt alternativt att veta bidraga inte med forsakran om att fa nagot i retur.
Nervositet, tvivel sam radslor
Andock hur sa befinner sig det emeda saso star i vagen sta tilliten, sasom astadkommer att vi stundom icke tors tro p villi e eller nagot? Hursa befinner sig tilliten sa fragil att saken da i ett samband kan skadas bruten nago enstaka evenemang? Kansk finns nagon tips ino hurdan vara hjarnor normalt funkar. I enlighet me primart forskning ager icke vara hjarnor andrats sarskilt jatte- dom senaste 100 000 aren. Inom urgamma tidrym var vi helt upptagna tillsammans att overleva – sam do mest primara behoven varenda att
Fortroende – att klara av nervositet, tvivel samt radslor
- ick bliv uppatna, det vill beratta att ick overrumplas av en farligt kreatur eller ett riskfylld tillfalle saso kunde hota vart leverne sam att
- ej bli uteslutna ur och overgivna it var familj.
Vara hjarnor befinner si forprogrammerade att sok faror sam hotelse snarare annu frojd sam njutning. Det kallas forut ‘Negativity bias’. Den analytiska delen utav hjarnan – saken da vi behover for att gitta kloka slutsatser, undersoka situationen, vara med o empati sam odl vidare – tillats inte till fyllest tillsamman syre och foda nar hjarnan ar i hotlage.
Daliga minnen tenderar att hejda innestaend villig nathinnan langre annu goda minnen, och det verkar darjamte som att vi mot samt tillsammans foredrar att agna oss til den typen av minnen. Hurda ofta bocke finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativ gladjen att erhalla jobba med fantastiska manniskor och chefer?
Inom dag nar vi upplever e informationsflode inte med uppehall, sam darborta var omvarld ar i bestaende omstallning, ar det ideligen besvarligt att ha braddad check samt vetskap ifall hurda foremal och ting kommer att forbattra sig. Detta kan inom sin resa designa bavan, tvekan samt skrack hos oss.
Skilda manniskor oroar sig forut skilda prylar samt upplever tvivel och skrack fran annorlunda skal. Nago modell som beskriver det ha befinner sig den sa kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts i min förklaring neurovetenskapen mirakel do senaste decennierna kopplat mot hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger villi tre centrala principer
Fortroende – att bemastra farhaga, skepsis sam radslor
- Hjarnan hanterar massa sociala hot och beloningar med likadan styrk som fysiska hotels sam beloningar. 2